måndag 12 juli 2010

Svettig packning


Äntligen är sommaren här på riktigt! Jobbade sista dagen innan semestern idag - blev hemskickade av chefen halv fyra för att det var för varmt... Rätt väder och rätt inställning tycker jag! Under takåsarna i mitt lilla krypin är det till och med varmare än ute i dessa tider. Vi snackar 28 grader varmt trots vidöppna fönster; men jag klagar INTE. Värme är underbart punkt slut. Att välja semesterböcker med halvgräddad hjärna är en annan sak, koncentrationsförmågan är minst sagt avtrubbad och jag glömmer hela tiden vad jag tänkte alldeles nyss... Dessa böcker ska jag i alla fall på västkustskt vis försöka knô ner i väskan. Ska nog gå, klockan är bara barnet och tåget går inte förrän 11.34 :-)
Uppifrån:
Bernardo Atxaga Dragspelarens son
Assia Djebar Kärleken, kriget
Selma Lagerlöf  Jerusalem
Vikram Seth  An equal music
Henning Mankell  Comédia infantil
Karin Boye  Kallocain
Sofi Oksanen  Stalins kossor
Anna Gavalda  Lyckan är en sällsam fågel

Och så väntar ju som sagt en mängd nya deckare och Maria Lang på spontan- respektive omläsning.

fredag 9 juli 2010

Snart semester!

På tisdag åker jag till stugan utanför Sundsvall. Jag ska tillbringa nästan två veckor i detta mitt lilla paradis, umgås med familjen, vila och läsa. I går kväll började jag således fundera över den viktigaste delen i packningen - böckerna! Det ska vara en lagom blandning av tjockt och tunt, lätt och lite djupare och naturligtvis helst riktigt bra alltihop. Förutom den semesterlektyr jag slutligen bestämmer mig för, vet jag ju att där redan finns en försvarlig mängd nya deckare inhandlade av mor och far att sticka emellan med. Dessutom står ju alla Maria Langs deckare och slåss om att bli utvalda för traditionell sommaromläsning! Längtar!

onsdag 7 juli 2010

Läst i juni

Så var juni redan slut, och förutom att jag drabbas av den sedvanliga ”snart är sommaren slut utan att ens ha börjat-paniken”, kan jag konstatera att min läslista för juni mycket riktigt var för lång och att jag som väntat gjort avsteg från den. Det har varit lite varannanbokskänsla i läsningen den senaste tiden, besvikelser har varvats med entusiastiska jubel och en och annan axelryckning.

Little bird of heaven av Joyce Carol Oates. En av mina absoluta favoriter gjorde mig tyvärr lite besviken denna gång. Historien om Aaron, vars mamma blir mördad och pappa misstänkt för mordet, och Krista, vars pappa var offrets älskare och också blir misstänkt, fångar mig inte. Det går i cirklar med långa och återkommande formuleringar som inte leder någonvart. Hon kan ju så mycket bättre!

Sarahs nyckel av Tatiana de Rosnay. Den judiska flickan Sarah gömmer sin lillebror i en garderob, låser dörren och stoppar nyckeln i fickan, när familjen hämtas av fransk polis och förs till ett uppsamlingsläger för vidare transport till koncentrationslägren. Hon var säker på att hon snart skulle komma tillbaka, men så blev det inte. Inför 60-årsdagen av denna nedtystade händelse i Frankrikes historia får journalisten Julia Jarmond i uppdrag att skriva om den. De två berättelserna varvas och vävs så småningom ihop. Jag hade aldrig hört talas om att detta hände i Frankrike, att den franska polisen arresterade judar och såg till att de deporterades. Avsnitten om Sarah kändes mer äkta och berörde mig mer. Porträttet av Julia blir ganska ytligt och kändes mer som ett verktyg, ett litterärt grepp för att berätta Sarahs historia. Klart läsvärt men ingen riktig topplistekandidat.

Slut på kritan av Alain Mabanckou har jag skrivit om här.

Den mirakulöse mandarinen av Asli Erdogan. Jag förväntade mig något annat, läste för fort och okoncentrerat och lyckades inte sjunka in i boken. Antagligen förtjänar den en omläsning, för så här i efterhand kan jag tänka att den är skriven på ett suggestivt sätt med ett språk som är både poetiskt och drabbande.

Hundraåringen... av Jonas Jonasson har jag skrivit om här.

Baltasar och Blimunda av José Saramago. Jag har tidigare läst Blindheten, Dubbelgångaren och Dödens nycker och tokgillat. Förväntningarna var alltså högt ställda inför denna bok, hans internationella genombrott. Men tyvärr... Det är för långa beskrivningar, för detaljrikt och för historiskt för att det rätta flytet ska infinna sig. Periodvis försvinner jag med ett leende i det saramagiska språket som jag tycker så mycket om, men det blir för fragmentariskt för att hålla koncentrationen konstant.

Smaken av Muriel Barbery. Jag läste Igelkottens elegans förra sommaren och tyckte mycket om den. Smaken skrevs tidigare men översattes efter Igelkottens succé. Vi befinner oss även här på 7 Rue de Grenelle och får bekanta oss med den döende Pierre Arthens, välkänd och framgångsrik matkritiker och illa omtyckt av de flesta i hans närhet. Vartannat kapitel består av Arthens minnen av matupplevelser och sökandet efter den ultimata smaken. I vartannat kapitel kommer hans närstående till tals, och han framstår som en egoistisk, elak och synnerligen osympatisk person. Det är bra, men når inte upp till Igelkottens nivå. Dessutom saknar jag en förklaring till hans otrevliga karaktär, vad var det som gjorde honom så känslokall?

Easter Parade av Richard Yates. Det här är junis absoluta höjdare! Många har redan skrivit om den, bland andra Lyran och Ingrid, och det är bara att instämma i hyllningskören. Det börjar så bra: ”Ingen av systrarna Grimes skulle få ett lyckligt liv, och i efterhand föreföll det alltid som om problemen började med föräldrarnas skilsmässa.” Den meningen skapar en oro och en olycksbådande stämning som ruvar i bakgrunden genom hela romanen. Språket är vardagligt och odramatiskt realistiskt, vilket ger ännu mer tyngd åt de besvikelser och motgångar som kommer att karaktärisera systrarnas liv. Jag tycker faktiskt att den är snäppet bättre än Revolutionary Road, och det vill inte säga lite!

Nattåg till Lissabon av Pascal Mercier. Jag ville verkligen tycka om den, gillar idén och upplägget men det blir bara för mycket. Raimund Gregorius, lärare i klassiska språk vid ett läroverk i Bern, ger sig oplanerat av till Lissabon efter ett möte med en mystisk kvinna på en bro. Med sig har han en bok han hittat i ett antikvariat. Han blir fascinerad på gränsen till besatt av såväl bokens innehåll som dess författare. Jag gillar vissa avsnitt riktigt mycket, men de avbryts hela tiden av filosofiska föreläsningar och funderingar som amputerar drivet och flytet i berättelsen. Den är för lång, för omständlig och för pretentiös. Det kunde ha blivit så mycket bättre ...

Honungsbiets hemliga liv av Sue Monk Kidd. Efter den krävande resan till Lissabon kände jag ett starkt behov av att bara sjunka in och flyta med i något lättläst. Jag förflyttade mig till South Carolina och 1964. Fjortonåriga Lilys mamma dog för tio år sedan, och sedan dess lever hon med sin brutale far och den svarta hushållerskan Rosaleen. Lily och Rosaleen rymmer sin väg efter det att Rosaleen misshandlats av rasister. De hamnar så småningom hos de biodlande svarta systrarna May, June och August som låter dem bo och arbeta på gården. Det handlar om rasmotsättningar, medborgarrättsrörelsen, kärlek, vänskap, gemenskap och försoning. Det är inget litterärt mästerverk, men det är välskrivet, charmigt och lättläst med angelägna ämnen som bildar en hotfull kuliss.

tisdag 6 juli 2010

Bara att konstatera

Jag var helt övertygad om att jag skulle skriva åtminstone några rader om alla böcker jag läst, och lite djupare reflektioner över vissa utvalda. Men ack vad tidsoptimisten fick på moppe! Det har varit "för mycket" midsommar, härliga kvällar med vänner och sommarvärme jag måste ta vara på. Jag har inte hunnit med analyserandet och hela tiden skjutit skrivandet framför mig - och då blir det ju inget skrivet alls! Så ner med ambitionerna och inse att det är bättre för rutinen och flytet att skriva lite än inget! Läsningen har flutit på hyfsat ändå, så jag har ju böcker att skriva lite kort om. Sömnen blir visserligen lidande när jag umgås mer än vanligt med kära vänner och samtidigt vill hålla lästakten, men det är den van vid...

Nu ska jag cykla hem från jobbet och låta min nya ambition sjunka in och få fäste. Efter fotbollsmatchen kanske jag rentav lyckas få till några rader igen!