torsdag 17 juni 2010

Topplistans traumatiska tillblivande

Jag tänkte göra en Topp 5-lista där jag skulle välja ut de absoluta guldkornen ur min läst-lista i år. (Ligger till vänster under "Läser just nu"). Gick inte bra alls... Jag lyckades inte banta den till färre än 12 och då har inte ens halva året gått! Jag tyckte ju så mycket om dem allihop och har inte hjärta att stryka någon fler, vi får väl se hur det ser ut i december...

onsdag 16 juni 2010

Force Majeure!

I vår lilla stad har i många år funnits ett antikvariat som även sålt nya, olästa böcker. I lördags hade de öppet för sista dagen – sorgligt! – och sålde allt för halva priset! Min kära syster tyckte jag kunde åberopa Force Majeure och häva köpstoppet för en dag... Jag lovade mig själv att jag inte skulle köpa bara för att det var billigt, utan endast om jag hittade sånt jag verkligen vill ha. Snacka om fynd!

Överst fyra fina vykort för 20: -
”Bestiarium” av Mare Kandre för 35: -
”Mordet på Mr. Love” av Indra Sinha för 45: -
”Middlesex” av Jeffrey Eugenides för 29: - (Jag har läst och älskat, ska ge bort detta ex.)
”Besatt” av Tahar Ben Jelloun för 15: -
”Vit sprit” för 98: - (också en present)
Och sedan drog de alltså av 50 %! Det hade ju nästan varit brottsligt att inte handla...

torsdag 10 juni 2010

Forrest fyller 100

Jag är i allmänhet tämligen skeptisk till böcker (och filmer) som presenteras som roliga. Det brukar kännas krystat och klämkäckt, som att någon alltför tydligt vill skriva mig på näsan när jag ska skratta. Trots detta gav jag Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann en chans, och det var faktiskt roligt och charmigt, drastiskt och underfundigt! Jonas Jonasson säger i en intervju att han fick idén till boken redan 1994 och mest satt och muttrade när han såg filmen Forrest Gump - de hade ju snott hans idé! Och de är definitivt stöpta i samma form, men det är det ju många böcker och filmer som är. Jag reagerar antagligen bara för att det hittills (vad jag vet) inte finns några andra som så tydligt håller sig till exakt detta tema: Oskyldig och ovetande man hamnar utan att förstå det mitt i avgörande skeenden i världspolitiken, som han också påverkar i allra högsta grad. Hundraåringen Allan har i sitt liv träffat Franco,Truman, Mao, Stalin, Churchill och många andra stora män. När han rymmer från äldreboendet går livet vidare, och det är faktiskt väldigt underhållande! Jag gillar Allan!

Fyllesnack...

I helgen läste jag bland annat ut Slut på kritan av Alain Mabanckou. Med anledning av Bokmässans inte särskilt avgränsade tema ”Afrika” planerar jag att läsa lite afrikanska författare innan september. Mabanckou är en ny bekantskap, prisbelönt, ung (född 1966) född i Kongo-Brazzaville, har studerat i Frankrike och är numera professor i fransk litteratur i USA.

”Slut på kritan” heter en bar i Pointe Noire, Kongo. Den har öppet dygnet runt; och dygnet runt sitter vår berättare ”Spruckna glaset”, en alkoholiserad före detta lärare som är utslängd hemifrån, där. Han får i uppdrag av barägaren att skriva en bok om ställets gäster, och dessa berättelser utgör stommen i boken. Vi får möta ofattbart tragiska människoöden, enorma orättvisor, missbruk, ensamhet, sorg och missförstånd. So far so good. Jag tror bara inte jag tillhör målgruppen; det är för grabbigt, bryskt och ”gåpåigt”. Det finns knappt en punkt i hela boken (vilket även barägaren anmärker på när ”Spruckna glaset” lämnar in sin bok i slutet) eftersom berättelserna (och ”Spruckna glasets” tankar) är återgivna i talspråk och därmed så omständliga som en berusad persons tal och tankar ofta är. Det som gör boken lite mer intressant är den mängd litterära referenser som finns inslängda. Jag kan inte riktigt bestämma mig för om jag tycker det är roligt på riktigt eller överpretentiöst, men jag uppskattade dem i alla fall! En mening kan till exempel väva in ”farväl till vapnen” utan att på något sätt poängtera att det är en litterär referens, och "Spruckna glaset" berättar hur han som barn träffade en fiskare som hette Santiago och vars båt alltid var tom. I slutet, som för att vara säker på att vi har fattat, träffar ”Spruckna glaset” en ung man som heter Holden, sitter och läser en bok vars titel slutar på ”... in the rye”, och har varit i USA… Räddaren i nöden sa mig ingenting, Slut på kritan säger mig inte så mycket mer – men det behöver inte vara dåligt för det, bara inte för mig!

tisdag 8 juni 2010

Angenäma problem...

Jag tänkte att jag skulle planera min sommarläsning, för att skriva listor är ju alltid trevligt! Eftersom jag är belagd med köpförbud gäller det att hitta godbitarna i mina egna hyllor. Det är inte svårt alls, jag har massor av böcker jag väldigt gärna vill läsa. Problemet är ju att välja - något jag egentligen inte alls måste göra, men som jag tycker om att pilla med... "Hmmm, den kan vara lite tung och då passar det bra att balansera med den där efteråt, sedan tar jag den som utspelar sig i X så då läser jag något från Y för att hålla isär och få variation, den är tjock och den är tunn och...". Tja, så lätt kan det vara att skapa en "Att läsa i juni-lista" (ej att förväxla med Junilistan!) som jag med största sannolikhet inte kommer att hinna med och inte heller följa. Men kul var det!

Lyrans tematrio

Berätta om tre bra svenska böcker som du läst sedan förra nationaldagen!

Inga problem tänkte jag och började bläddra i min lilla bokbok, men hoppsan så få svenska böcker jag läst under ett år! Det blev:
1.Carl-Johan Vallgrens Kunzelmann & Kunzelmann. Jag är lite svag för det här med två berättelser i en, som utspelar sig i olika tider, om det är väl genomfört! Det är det här, man följer den vuxne sonen i nutid och hans avlidne far som ung i dåtid. Det är ett härligt driv i både historierna och språket. Rekommenderas!

2. Monika Fagerholms Glitterscenen måste ju få räknas eftersom hon ju fick Augustpriset för Den amerikanska flickan. Jag var inte lika hänförd den här gången, Den amerikanska flickan grep och fångade mig mer, men det är väldigt bra! "Fagerholmska" är ett väldigt speciellt och sympatiskt språk och man befinner sig plötsligt i en egen och fascinerande värld när man låter sig sjunka in i boken.

3. Erik Erikssons Efter regntiden från 1985 räddade jag från mors och fars bokutrensing i påskas. Jag kände inte till honom alls men blev positivt överraskad. Boken utspelar sig i Vietnam under början av sjuttiotalet och huvudperson är en svensk fotograf som dokumenterar krigets effekter på landet och människorna. Det handlar om kärlek och längtan, politiskt maktspel, rädsla och mod. Det är fascinerande, och jag gillar när jag får veta mer om, och komma närmare, saker eller händelser som tidigare mest varit abstrakta begrepp. (Praktexempel En halv gul sol!) Erik Eriksson var i Vietnam som utrikesreporter under sjuttiotalet och han fick Aniarapriset 2009.

Läsenkät

Jag vet inte vem som var först, den finns på flera bokbloggar redan, men jag hoppar på frågetåget:
Vilka är de fem författarna ni har flest böcker av i era bokhyllor?
Joyce Carol Oates (16 st), John Irving (13 st), Paul Auster (12 st), Kerstin Ekman (9 st) och Vibeke Olsson (9 st).

Köper eller lånar ni mest?
Köper väldigt mycket mer än jag lånar, får väl se om mitt tre månader långa köpstopp kan ändra på det...

Sparar ni alla böcker ni köper?
Ja, det är väldigt sällan jag lyckas göra mig av med böcker. Jag köper ju oftast sådant som jag verkligen vill ha.
 
Inbundet eller pocket helst?
Det blir nästan alltid pocket nu för tiden. De är billigare och lättare att hantera. Tycker dock att inbundet ändå gör sig bättre i hyllan.

Vilken bok har du läst flest gånger i ditt liv?
Jag brukar inte läsa om böcker, tycker inte jag har tid när det finns så många jag inte läst alls. Den senaste jag kan komma på är A.S Byatts De besatta som jag läste om förra sommaren. Det kan vara därför namnet dök upp när jag skulle döpa min blogg... Jag läser faktiskt alltid om minst en Maria Lang när jag är i stugan på sommaren också, men har ingen koll på vilken jag läst flest gånger.

fredag 4 juni 2010

"Men mamma nu får du ge dig!"

Så sa sonen när jag packade upp senaste bokleveransen, och det ligger en del i hans kommentar... Det är ju inte bara mina listor som växer, även hyllmetrarna av olästa böcker ökar med oroväckande hastighet. Och de är allihop böcker som jag längtar efter att läsa, böcker som alla borde ligga bland topp fem i läsordningen (vilket naturligtvis faller på sin egen orimlighet). När jag kollar sidantalet och väljer den tunnaste "för då går det fortare och jag kan snabbare börja på en ny", ja då har jag nog tappat själva meningen med min läsning! Alltså har jag beslutat att belägga mig med köpförbud i tre månader. Jag ska gräva där jag står, läsa det jag har och ignorera alla stressimpulser som försöker lägga sig i. Det passar ju bra att inventera mina olästa pärlor och kanske göra en första lista över vad jag ska läsa i juni till att börja med...

torsdag 3 juni 2010

Inte riktigt så fantastisk som vanligt

I går läste jag ut Little Bird of Heaven av Joyce Carol Oates (i stället för att dammsuga). Hon är en av mina absoluta favoriter, men den här gången gick det lite trögt... Det var något med formen och/eller språket som gjorde att min läsning inte flöt på som det brukar med Oates. Den blev bättre mot slutet och jag gillar absolut, men det finns ett litet gnagande men. Jag måste nog fundera mer på det och återkomma.

onsdag 2 juni 2010

Läsning, listor och lust

Jag har utvecklat ett nästan maniskt läsbeteende, och kan stressas av att min Läslustlista bara blir längre oavsett hur mycket jag läser. Det vattnas i munnen när jag med den litteraturberoendes nästan skamliga njutning klickar hem en bok till, och så bara en till... Dagligen läser jag massor av bra bokbloggar som inspirerar och ger mig ännu fler tips och ännu längre listor. Jag har listor för böcker jag vill läsa, olästa böcker i min bokhylla, böcker att låna på biblioteket och böcker att läsa i sommar. Mängden av bra böcker som väntar på min uppmärksamhet kan framkalla ångestliknande symptom som faktiskt förtar lite av njutningen jag vill känna. Det finns definitivt ett behov av att stanna upp, andas, fundera och reflektera. Det tänker jag göra här!