måndag 15 november 2010

Murakami förnekar sig inte

I A Wild Sheep Chase tar en namnlös berättare oss genom en typisk Murakami-historia. Där finns nya och före detta flickvänner, någon har helt magiska öron och någon försvinner. Berättaren är lite vilsen i sitt liv, får mystiska brev och märkliga besök. Där finns en katt, där finns äldre män som berättar om sina krigserfarenheter, där finns osannolika samband mellan gamla försvunna vänner och toppskiktet i Tokyos maktelit. Konspirationer och vilda planer för vår berättare till ett märkligt landskap och minst sagt märkliga bekantskaper. Bakom alla galna vändningar och absurda situationer finns ett djup, ett resonemang om identitet, gemenskap och att hitta sin plats i livet. Då och då kan man ana lite samhällskritik (läser jag det som) i någons kommentar. Till exempel The Sheep Professor apropå utvecklingen av fåravel i Japan: "...The daily-life is missing from our thinking. We minimize the time factor to maximize the results.It's like that with everything. In other words, we don't have our feet on solid ground. It's not without reason that we lost the war."
Haruki Murakami liknar ingen annan författare och jag följer med stor läsglädje med även på denna resa!

2 kommentarer:

Calliope sa...

Låter lika spännande som vanligt - jag undrar om Murakami en KAN skriva trist? Jag har åtminstone inte hittat något som talar för det än :)
A Wild Sheep Chase hör till de få av hans böcker som jag ännu inte har läst men nu blev jag definitivt sugen på den också...

Den besatta sa...

Ja läs den! Jag har fortfarande några olästa att se fram emot, alltid lika inspirerande och härligt!